Internationella mästarpoäng

   Efter att jag till följd av min arbetssituation fått avstå från bridgespel under 80-talet och början av 90-talet, blev jag tillfrågad om
   att spela reserv för Alvar Stenberg*) i en avgörande omgång av Allsvenskan div. II, vilket resulterade i avancemang. Därmed
   kom jag att ingå i lag STG, förutom ett år i lag Billgren med SM-lagfinal och en SM-parfinal med Lars-Ingvar Hydén samt två år
   i mitten av 90-talet som medlem av 'Stall Dieden'. I laget STG spelade jag med Hans-Olof Hallén, Ulf Hegethorn, Alvar 'STG'
   Stenberg samt ett år med Anders Wahlgren i SM-lag, 2:a i semifinalen efter Anderstorp. När Alvar slutade med bridgen p.g.a.
   sjukdom, blev jag fast partner till Hallén för de kommande 12-13 åren. Hösten 1998 vann vi alla lagmatcher i olika serier och
   våren 1999 kvalificerade vi oss för final i SM-lag (och SM-par). Därför kändes det aktuellt att bilda ett lag till EM på Malta i den
   relativt nya Seniorklassen (55+, senare mer adekvata 60+), där varje nation, tror jag, hade möjlighet att delta med upp till tre lag.

  *) ihop med Hans-Olof Hallén, som jag spelat med en gång tidigare för mer än 20 år sedan. När jag på en bricka passade på
      Hasses UD på 3-läget, skakade han uppgivet på huvudet. Det var innan jag visste om hans tunna dubblingar. Men tack vare
      lämpliga toppkort och vår stöldpotential gick kontraktet 2 bet, en smärre chock för motståndarna.

   Tillsammans med Sture Ekberg, Lars Alfredsson och Sven-Erik Berglund blev vi uttagna som Sverige 1. Resultatet blev en
   femteplats efter de tre (!) franska lagen och Polen 1, vilket kvalificerade oss för en plats i OS 2000. Det blev litet tjatigt när den
   franska nationalsången spelades tre gånger i rad vid prisceremonien, dock med ledmotivet till Dr Zjivago invävt som en hyllning
   till Omar Sharif, som ingick i silverlaget. Våra 'pris' blev personliga certifikat, som det trevliga dokumentet nedan, vilket visar att
   jag erhöll 10 internationella mästarpoäng, något som på den nedersta bilden ses motsvara 65 EMPs. Trots att senare mästerskap
   skulle ge oss betydligt fler poäng, har vi inte sett till några 'uppdaterade' certifikat.

 certfikat
   Finns det några intressanta givar att relatera, som det inte redan skrivits om? Säkert, men nu minns jag bara en från Malta.
   Mot England 2 blev jag spelförare i 3 sang, vad annars? Efter vänsterytterns utspel var det lätt att se att det fanns 8 sterila
   stick, utan möjlighet till vare sig skvis eller inpetning. Det gällde att tillgripa det berömda halmstrået. Då fastnade min blick
   på kombinationen EKx till Knx.  Och jag spelade direkt min hacka upp mot bordets knekt.  Hur stor är chansen att få för
   knekten, 25%?  50% att utspelaren har damen, varav 50% att han lägger lågt. Nä, så kan man inte räkna, men han la i alla
   fall lågt utan betänkande och jag fick på knekten. Litet senare undrade han "Nine tricks?". Tyvärr fortsatte jag något osports-
   ligt att spela, för att ge honom ytterligare tid att få svettas över sitt misstag. Anledningen därtill var att jag hade retat mig på
   hans tidigare uppträdande. Men visst blev det nio stick. "Trising ordnar sig alltid".

   Vid OS år 2000 i Maastricht, Holland, fick 24 nationer ställa upp med var sitt lag. Berglund avstod sin plats och ersattes av
   paret Göthe-Morath, vilket gjorde vårt sexmannalag komplett. Kuriöst nog tror jag att så lite som 1 imp till för oss i inbördes
   mötet med Frankrike hade gett oss 13-17 i stället för 12-18 och att därigenom bronset bytts ut mot silver med 0,25 VP's
   mariginal. Till segrande laget USA var dock mariginalen ointaglig. Vår insats i World Transnational Open Teams i Estoril
   2005 gav oss, som synes nedan, vardera 80 mästarpoäng i öppna klassen. För att ta reda på antalet intjänade mästarpoäng
   får man söka på nätet, som här via WBF's hemsidor ...
 wmp

   ... eller som här, innan 2005, på EBL's hemsidor. Det räknas också ut en parvis snittscore, s.k. kallad 'Butler', över antal imp
   per bricka.  Jag spelade med Hallén i alla mina matcher i seniormästerskapen.  Varje mästerskap (2 EM, 2 OS och 1 VM)
   slutade med plusscore för oss och ett avrundat snitt på plus 0,5 imp per bricka över totalt 1296 givar. Butler scoring method
   is named after Geoffrey Butler, a former president of the now-defunct British Bridge League who devised the method as
   a means of scoring British international trials.
 [Geoffrey Butler syns stående till vänster på översta fotot från EM-63.]
   Metoden har blivit standard vid internationella mästerskap. Summa summarum har de intjänade mästarpoängen givit oss
   titlarna SM (Seniors Master) hos Världsbridgeförbundet resp. EM (European Master) hos Europaförbundet.
 emp
                      För mig finns inget mer stimulerande inom
                      bridge än att få ikläda mig de svenska färgerna,
                     vilket jag är mycket tacksam över att ha fått göra:
 flaggan
Till förmånerna räknas också att
kunna knyta internationella kontakter.


   Tryck på en knapp:     I början     60-, 70-talet     EM-63


    Back to top of page    Back to startpage   Latest update: September 04, 2017